Från WC i Düsseldorf direkt till julfirande med hela stora familjen:-)!

Priscermoni, vi på 4:e plats.

Britta och jag efter teamsprinten.

Efter helgen i Skellefteå så fick jag besked om att jag skulle få åka på WC i Düsseldorf men det var länge osäkert om jag kunde åka ner då jag fick en liten förkylning. På onsdagen var jag bara snuvig och kroppen kändes ok så då bestämde jag mig för att åka ner. Första skidturen blev på lördagen där nere under prologen på den korta och lätta banan inne i centrum. Känslan under prologen var inte den bästa jag haft men jag försökte jobba på så gott jag kunde. I mål gick jag in som 34:a och missade vidare skidåkning med ca 0.4sek. Det var inte ett bra lopp så jag får ändå ta med mig vidare att det inte var långt borta att jag klarade mig vidare men nästa gång ska jag klara det! Var riktigt kul med de andra svenska tjejerna som gjorde det bra, speciellt Lina och Mia som var 1:a och 4:a i prologen. Grattis till dem!

Nästa dag var det dags för teamsprint och eftersom Lina och Mia åkte bäst dagen innan var de i första laget och jag fick åka tillsammans med Britta i andra laget. I semifinalen så fick jag inget riktigt tryck och blev fort stum men Britta åkte riktigt bra så vi tog oss till final. Efter att jag varit lite besviken över min insats så bestämde jag mig för att skärpa till mig och försöka få kroppen igång till det bättre i finalen. Tyvärr ramlade Mia vilket gjorde att hon och Lina aldrig tog sig till finalen.
I finalen så kände jag mig mycket piggare de två första sträckorna och tröttnade lite på sista, Britta åkte bra igen men bröt staven på en av sina sträckor. Totalt sätt gjorde vi det bra och gick i mål som 5:a, den platsen blev tillslut till en 4:e då Italien blev diskade pga. överväxling. Vi var nöjd att som andra lag bli 4:a även om vi såklart försökte nå pallen.
Det var en riktigt härlig känsla att känna att kroppen funkade lite bättre igen och att jag hade bästa tiden på första sträckan;-).

Nu har jag kommit hem igen med både lite revanschlust efter individuella sprinten och mer motivation framåt efter en glädjande final i teamsprinten. Nu blir det en del träning och förhoppningsvis ett riktigt mysigt julfirande i stugan med hela stora familjen.
God Jul till Er Alla från mig:-)!

Härlig start på Intersport Cup i Skellefteå.

I helgen så har det varit den första helgen för Sverigecupen som heter Intersport cup för oss seniorer.
I lördags åkte vi 10km skate, 2*5km på den gamla SM-banan, en mycket fin bana. Föret var inte direkt det man väntar sig i december, då det var 0 grader och väldigt blankt men det gjorde att man verkligen fick träna på att hålla fokus överallt för att stå på benen. Jag kände mig som bambi på hal is under vissa perioder men försökte ändå att fokusera på att åka bra tekniskt och stort eftersom jag visste att det var lika för de andra. Vi ifrån Östersund SK fick en fin start då Maria R vann med 15 sek före mig och Maria G tog en 6:e plats. I herrklassen åkte Gunnar bäst med en 10:e plats som iallfall jag tycker var en bra placering. Jag var överraskad över min egna prestation denna dag, hade alrig trott att min åkning skulle räcka så långt som till 2:a plats men det kändes bra så det var verkligen en härlig tävling.

Igår så åkte vi lika långt som killarna då det var sprint klassiskt. Jag kände av gårdagen en hel del i benen men det påverkade inte min sprintfart då jag fick till en mycket bra prolog, vann med 5 sek före Anna-Karin Strömstedt. Jag måste också berätta att OE gick in på en 6:e plats i prologen i H21:-)! Finalerna flöt på så som jag bara kunde önskat mig, i A-finalen vann jag före Eva Svensson och Maria Rydqvist slutade 5:a. Detta belv en riktigt härlig helg med en seger till Maria R och seger+ andra plats till mig samt väldigt bra åkt av OE. Helgen hade aldrig blivit så bra utan grym service(valla,mat,boende,hejning,stöd,sekundering) från alla i klubben och en del av familjen. Tack:-)
Nu ser jag fram emot helgens stora äventyr då jag har fått veta att jag ska få åka världscupen i Dûsseldorf. Det ska bli både kul, nervöst och spännande!

Tillsist vill jag skicka en stor hälsning till min moster och mina kusiner i Portugal, vill att ni ska veta att jag är ledsen för att min morbror Blomman inte längre finns hos oss men att han säkert mår bättre nu än vad han gjort den sista tiden.......

Två fina tävlingsdagar på Gålå.

Kjelsås-jenter: Jag och Ellen som håller Caroline under fina förhållanden i Ramsau förra året.

Det har gått riktigt tungt även efter Kuusamo men när jag var på behandling hos en naprapat i onsdags fick jag svar på en del av orsakerna. Det visade sig att då jag ramlade helgen då jag tävlade i Muonio så var det inte bara rumpan som fick en smäll utan jag hade fått en snedvridning i ryggen som resulterat i att jag blivit lättare stum, sliten och stel i musklerna som då gjort att jag fått en känsla av svaghet och inte kunnat köra riktigt fort.
Dagen efter behandling var jag öm i hela kroppen men när jag åkte skidor i fredags kändes det lite bättre och jag bestämde mig för att sätta mig i bilen och köra upp till Gålå. Gålå ligger cirka en timme från Lillehammer och där har jag nu bott med min norska klubb Kjelsås IL och tävlat två FIS-tävlingar i helgen.

Igår så åkte jag klassisk sprint på en bana som innehöll stakning,stakning med frånskjut, saxning, diagonal och fartställning. Jag vann prologen på en tid som kan avrundas till 3.55min och slog flera som var långt före mig i Kuusamo bara för en vecka sedan, det var skönt nu när jag inte vetat hur jag skulle få kroppen att fungera igen. Jag var strålande glad med den prestationen och det var även kul att min klubbkompis Ellen gick in på 5.e bästa tid.
I kvartsfinalen 2½timme senare så gjorde jag inget bra lopp, åkte alldeles för stressigt men tog mig vidare till semifinal ändå som tur var.
I semifinalen som gick 1½ timme efter kvarten så stod jag och Ellen i samma heat. Jag hade bestämt mig för att finna lugnet och det klarade jag vilket också gjorde att jag tog mig som första tjej till A-final, tyvärr fick jag inte med mig Ellen dit.
I A-finalen(5 timmar efter prologen) gjorde jag nästan ett likadant lopp som i semifinalen men denna gång så fick slutsegraren Karianne Bjellånes en liten lucka in på upploppet och jag fick kämpa om silvret med Celine Brun-Lie, blev 3:e plats till mig, en halv fot bakom Celine.

Idag så åkte jag min första distanstävling, 10 km klassiskt med individuell start i sol och -13 ganska sköna grader. Jag hade bestämt mig för att köra ett bra tekniskt lopp och försöka finna ett bra flyt. Jag tyckte jag fick till ett bra lopp även idag även om jag tappade lite fokus mellan 6-8km. Vid 8 åkta kilometrar kom dagens segrarinna Hilde GP ikapp mig och jag åkte med henne in i mål. Jag slutade på 7:e plats, 1.15min efter seger med en bra känsla om att kroppen fungerar bättre. Ellen slog mig idag och blev 5:a.

Jag är mycket överraskad av att jag fick till en så bra helg på Gålå och jag ser nu med glädje fram emot Sverigecupen nästa helg i Skellefteå. Då hoppas jag också på att OE är helt frisk så han kan följa med dit och åka. Tack klubbkompisar,ledare och pappa som vallat bra skidor för en fin helg på Gålå och ett extra tack till mamma och kjaeresten min som hejat mig fram på hytta:-)!

En gång är numera ingen gång...

Nu var det ett tag sedan som jag skrev och det beror på att jag inte haft tillgång till internet. Jag inledde förra veckna med att träna på som vanligt men så på onsdagen kom ett mycket glädjande samtal, jag var uttagen att representera Sverige på WC- sprinten i Kuusamo! Gissa om jag blev glad, jag fick energi till tusen och började genast tänka på allt jag skulle göra för att åka så fort som möjligt.

På kvällen satte jag mig redan i bilen för att köra till Oslo, dagen efter(torsdag) så skulle jag flyga till Stockholm på morgonen för att sedan flyga vidare till Luleå där jag och några av de andra i landslaget skulle sätta oss i en stor buss för vidare resa till Kuusamo. Det blev en mycket lång resa, bara bussresan Luleå-Kuusamo tog 7 timmar så vi kom inte fram före klockan 23.

På fredagen blev det skidtestning och många turer runt på sprintbanan, var svårt att egentligen se hur den såg ut då det snöade tätt men jag gillade att den var tuff. Senare på kvällen blev det en joggtur med Britta och Charlotte innan jag gick och la mig i bra tid för att få så mycket energi till tävlingsdagen.
Väl på lördagen kände jag mig lite piggare än dagen efter den långa resan och såg verkligen fram emot att tävla. Jag var inte speciellt nervös men det snurrade helt kart omkring en hel del tankar i huvudet om hur jag skulle åka på de olika delarna av banan. När starten gick så tyckte jag att min utgång kändes bra men därefter så försvann allt bra, jag kände mig bara stum hela vägen och då hon bakom nästan kört ikapp mig efter första nedförsbackarna så förstod jag att det inte gick så fort som jag vet att jag kan åka och ville åka.

Väl i mål kände jag en stor besvikelse över hur jag hade misslyckat totalt när jag nu äntligen fick chansen. Gjort är gjort och efter en hel del med krångel med tider och placeringar fick jag även på papper se hur dåligt jag hade åkt. Många av de jag slog för två veckor sedan var vidare medan jag var ett hav av sekunder efter dem...
Jag blev enormt ledsen, skämdes över min insats och konstaterade att min sprintdag var ett stort misslyckande, bryta ihop och komma igen är ett fint ordspråk. Efter det så försökte jag att glädja mig över de andra som åkte fort, jag blev mest imponerad av Majdic,Lina och Jesper Modin denna dag, måste säga extra Grattis till Lina som blev 2:a!

Nu så har jag kommit hem igen efter 13h resa igår, jag har nu glömt min insats i helgen och ser framåt, hoppas på att det blir en nästa gång för mig och då ska jag ta vara på chansen mycket bättre. Detta var en gång som blev ingen gång.... /Ingrid